Kvällskval, var finns du
fallen så mot guldmylla
nattöppna drömmar

vindtaget dödlöv
i vems famn vilar kärlek
ögonblicksgiven

gryningshopp, är du
en höstdimma av frågor
ur vilket munsvar

steg ditt väsen
din eteriska kontur
mot nya höjden

som var din som min
var vår och sommarliknar
gudomligheter

Så tyst var din önskan aldrig så öronbedövande sakral i sin frånvaro så krum så i bön aldrig din själ och så fjättrad vid friheten i andlöst ögonblick din tanke så rättstavat ditt namn utan betydelse så nära någonsin rymden runt den skepnad som kallas ditt liv du kallar till din sida när du ropar nu utifrån ingenting
så nära aldrig