Jag har en rottingstol

den stod övergiven på en vind och jag tog den

med mig när jag flyttade, som den var min, och blev det

helt sonika så

den har benstöd och rundade armstöd som möts under sitsen, en enkel och sinnrik konstruktion

ryggen lutar lätt bakåt och är förstärkt med två tunna pinnar från bakre delen av benstöden

så är den

med röd, dovt röd, klädsel, som kasar ner lite fastän den är bunden och under sitsen finns ett litet hål som nog inte borde vara där, men det känns knappt

Den står på ett parketgolv nu vid fönstret och tittar ut

man kan sätta sig och gå igen

Just nu är den tom men ser bra ut fylld av sin egen form och den ser inte alls ut till att sakna någon kropp

Den är en stunds vila

Jag tror

jag ska kalla den för Jesus