Havsbön

Hela dagen springer de vid havet

leker hav

som hav leker med böljande hår och skum springer utan gränser och utan kläder barn som hav leker blod och skinn och vatten i vatten leker barn vid hav

du som går uppför altargången nu din kvinna är vatten och din man du lovar trohet tyst bredvid din älskade

skummet gör dig synlig och ljud alldeles naken när i kvällen finns en tyst kväll man måste röra länge och har väntat länge på

hela kvällen blir havet sin lek sprider leenden som utan mål sakta nu låter sig ses alldeles stilla mina ögon

hela havet och mina droppande sår blir till barnet och vatten som vila

självklar yta och djupet fritt och likt leendet mellan jaget och utanför som en gräns och jag mer

en sol sänker sig mot rött nu när vi leker och snurrar mot natten kastar den matta strålar en efter en och sjunker

våra skal plockas också knastrigt spröda till slut sprids och solens röda erövrar och försvagar för att få hela oss

en sprattlande bön fångad i nät slutar sin tid

en havsbön i kupad hand av trä styr mot stranden där allt kommer till den som väntar och till den som ber om att kunna vänta sig styrs en förstummad bön av salta händer

det finns en marknad som du vände dig till och från där husen ligger tätt i en tät skog står stånd fulla av möjligheter och berusade sånger lyfter från strupar som ylar genom egna kanaler av stål mot den sjunkande apelsinen

och jag har hört att du stängt din mun efter att ha bett om rening och skulle jag vilja skölja dig

men jag är ensam och har lovat trohet och förstört tystnaden med önskningar om brinnande nätter och allt som kan vara möjligt

jag går långsamt ut i vattnet ifrån torra svar och svedda ben springer mot kylan från ett bål som spred ljus och tärde på mörkret för att göra det mäktigare när det slocknat

det brinner alltid ut

släcks som vår bön om förlåtelse

nu

klär jag av mig mitt skydd

viker och lägger det i en hög och går ut i kylan låter den klättra sakta uppför mina ben

smeka min hud som din hand var den

blir jag snart varm och inte längre jag

hela dagen har jag lekt vid vattnet

lekt hav som hav och vatten

och låtit mig vara i stunder i leenden en bra dag sjunker alltid solen för den nya dagen att minnas att glömma